2018-11-22 Bevistalan

Enligt svensk lagstiftning kan barn som är under 15 år och begår brott inte dömas till straff. Utredningar mot barn under 15 år görs enligt lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUV). När utredningen är klar kan sociala myndigheter fatta beslut om åtgärder, till exempel olika stöd- och vårdinsatser.

En domstol kan dock pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan när det rör sig om mycket allvarliga brott som exempelvis mord eller grov våldtäkt. En bevistalan får bara ske om det begärs av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare. Om bevistalan begärs får åklagaren väcka sådan om det krävs ur allmän synpunkt. I den bedömningen ska åklagaren bland annat värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.

Vid bevistalan tar tingsrätten ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte. (källa Åklagarmyndigheten)

2018-11-22 Beslut Rättssäkerheten ska stärkas i förvaltningsdomstolarna

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019. (Källa Sveriges Riksdag)

2018-10-02 En svensk tingsrätts domkrets (geografiska ansvarsområde) kallades fram till 2018-07-01 domsaga. Det var ett namnbyte och ingen ändring i tingsrätternas geografiska indelning. I Sverige finns det 48 tingsrätter och 48 domkretsar för tingsrätterna och varje domkrets omfattar en eller flera kommuner.

2018-07-05 Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2018 >>Ta mig dit

2018-04-26  Den 1 juli 2018 träder en ny förvaltningslag (FL) i kraft

En viktig nyhet är att tolkning och översättning blir en uttrycklig rättighet.

(Nu gällande FL 8 § lyder: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk.)

I den nya lagen regleras tolkning och översättning i 13 § och lyder:

En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.

En myndighet ska under samma förutsättningar använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

 

2018-04-12  Den 25 maj 2018 ersätts personuppgiftslagen (PuL) med dataskyddsförordningen (GDPR)

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj 2018. Förordningen kommer att innebära en hel del förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. På Datainspektionens webbsida kan du läsa mer om vad de nya reglerna innebär.

Dataskyddsförordningen, eller GDPR som den också kallas, innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter. Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen (PuL).

Den centrala delen av dataskyddsförordningen är de 99 artiklarna. Till dessa hör 173 stycken beaktandesatser (skäl).

GDPR innehåller en del viktiga nyheter:

• Dataportabilitet - Den registrerade har rätt att få ut uppgifter som man själv lämnat för att föra över dem till en annan tjänst.
• Konsekvensbedömning - När man planerar en ny personuppgifts-behandling som innebär särskilda risker för den registrerade, ska en konsekvensbedömning göras.
• Anmälan om personuppgiftsincident - Anmälan till Datainspektionen ska göras om det inträffar en säkerhetsincident och den registrerade ska informeras.
• Dataskyddsombud - Organisationer som behandlar vissa i förordningen omnämnda uppgifter ska inom organisationen utse en person som har till uppgift att bevaka dataskyddsfrågor.
• Sanktionsavgift - Datainspektionen kan utdöma en sanktionsavgift för den som bryter mot förordningens bestämmelser.
• Missbruksregeln, en förenklad regel i PuL för behandling av personuppgifter i till exempel löptext, som innebar att man fick behandla uppgifter i vissa situationer så länge det inte kränkte någon. Den här regeln finns inte i GDPR och all behandling måste följa förordningens regler.

2018-03-28 Beslut - Nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål (JuU23)

Riksdagen sa ja till att ett nytt sätt för delgivning, tillgänglighetsdelgivning, ska få användas på försök i brottmål. Delgivning är ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information. Det kan exempelvis handla om att en brottsmisstänkt får ett formellt överlämnande av en skriftlig handling på en stämning.

Det nya sättet att delge en person innebär att stämning och andra handlingar i ett brottmål ska finnas vid tingsrätten från en bestämd tidpunkt, som har bestämts i förväg. Den misstänkte ska vid ett personligt möte med polis eller åklagare ha fått information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna finns. Tillgänglighetsdelgivning ska få användas vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Syftet är att handläggning av brottmål ska bli mer effektiv och att lagföring av brott ska ske snabbare. Lagförslaget börjar att gälla den 1 maj 2018.

 

2018-01-01 - Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2017-2018 Informationsmaterialet innehåller en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2017-2018. >>Ta mig till Nya lagar och och förordningar inför årsskiftet 2017-2018